I ATL den 3 december publicerades en artikel med följande inledning:
Malmö kommun vann en uppmärksammad marktvist över Jordbruksverket i förvaltningsrätten. Jordbruksverket, som vill värna den värdefulla jordbruksmarken, överväger att överklaga beslutet till Kammarrätten.
I Dagens Nyheter publicerades den 22 november en artikel om land-grabbing, där det bland annat står följande:
Matkrisen för tre år sedan i kombination med rekordhögt oljepris gjorde att intresset för jordbruksmark då sköt i höjden. Året därpå tillkännagavs landavtal som totalt omfattar omkring 45 miljoner hektar, lika mycket som hela Sveriges yta. Omkring 70 procent ligger i Afrika, enligt en färskt rapport från Världsbanken. Än så länge har bara 20 procent lett till faktiska odlingar, men många projekt ligger i startgroparna.
Kritikerna talar om land-grabbing, ett slags nykolonialism där rika länder roffar åt sig land för att säkra den egna mattillgången.
Helena Wennström skriver följande i en ledare i ATL 3 december.
Åkermarken har för dåligt skydd i Sverige. Jordbruksmark som går förlorad kan sällan återskapas. Den bästa åkern måste säkras för framtida produktion av livsmedel och energi.
Bristen på skydd är på nytt i fokus sedan förvaltningsrätten kört över Jordbruksverket och gett Malmö stad tillstånd till ett markköp som gjordes för två år sedan. Malmö bjöd mest för gården Solnäs som var till salu, 21,5 miljoner kronor. Ett strategiskt köp för kommunen som behöver mark för stadens framtida expansion och utbyggnad av kollektivtrafiken. Även om det inte just nu är klart exakt vad den här marken ska användas till.
Här krockar två intressen tydligt: ska vi trygga livsmedelsproduktion på vår bästa åkerjord i framtiden när vi vet att odlingen i världen behöver öka med upp till 250 miljoner hektar till 2080? Eller ska expansiva regioner få ta av den bästa odlingsjorden till kommersiella eller allmänna ändamål?
Vår bästa åker hotas av väg- och husbyggen, föroreningar, markpackning, förlust av organiskt material, minskad bördighet och försurning. Klimatförändringarna kan också på sikt medföra erosion, översvämningar och försaltning. Frågan är hur man […]