Den Goda Jorden fick den 9 juni följande debattartikel publicerad i Dagens Samhälle.

Plan- och bygglagen gör åkermarkens användning till en kommunal angelägenhet. Men frågan är alldeles för viktig för att skötas enbart av kommunpolitiker med tillväxt för ögonen. Miljöbalkens skrivning, att brukningsvärd åkermark får tas i anspråk om det inte finns alternativ, prövas sällan eller aldrig. Alternativ finns i regel om insikten och viljan finns.

En regional samverkan måste till och en myndighetstillsyn så att förhållningssättet till åkermarken kan ändras. Därför måste lagskyddet stärkas. Länsstyrelsen har grund för ingripande på en rad områden, men inte för den livsviktiga åkermarken.

Det handlar om en ändlig resurs. Med en växande världsbefolkning, klimatförändringar och sinande fossila bränslen, kommer all åkermark att behövas för att förse framtida generationer med mat.

I dag lider mer än en miljard människor av hunger och kronisk undernäring. Ska alla få mat behöver livsmedelsproduktionen i världen öka med mer än 40 procent till 2030. Samtidigt kommer en minskad mängd olja (drivmedel och konstgödsel) inom jordbruket att ge mindre skördar.

I det här läget är det inte hållbart att exploatera åkermark.

Under våren har vår förening sett att fler inser det. Malmö har bestämt sig för att inte växa ut mer på ”Sveriges bästa åkermark” (Studio Ett, P1 23/4). Studenter vid Lunds universitet tar fram ett hållbart alternativ till den beslutade placeringen av forskningsanläggningen ESS. Länsstyrelsen i Skåne har vid flera beslut ifrågasatt ogenomtänkta exploateringsplaner. Detaljplaner har överklagats i Eslöv och Bollebygd. I såväl Trelleborg, Staffanstorp, Lund, Varberg, Mölndal och Kungälv som Söderköping, Norrköping, Uppsala och Borlänge har människor reagerat mot kommunernas planer på exploatering av åkermark.

Hans ­Andersson
Ordförande, Den goda jorden