Månad: april 2010

Detaljplan i Bollebygd överklagad

Planerna på att bygga villor på Tyftet i Bollebygd kan försenas med upp till två år. Mjölkbonden som har mark i närheten har överklagat detaljplanen.

…..

Nu kan planen för Tyftet inte vinna laga kraft eftersom mjölkbonden Ronny Sernestål och hans hustru Inger Sernestål överklagat den. Deras motivering är bland annat att det är anmärkningsvärt att planera för bostäder på åkermark när all brukningsbar jord kommer att behövas på sikt.

Så inleder Borås Tidning en artikel idag.

Läs hela artikeln här.

Läs mera här.

Malmölandet aktuellt för mer etableringar

Bördig jordbruksmark som används som industritomter. På Malmölandet kan framtiden bestå av ytterligare industrietableringar och logistiksatsningar. På mark som tillhör Björnsnäs.

– Är det framtiden att en av den bästa åkermarken i landet ska asfalteras för att man ska bygga stora lagerlador? Den frågan ställer Lars-Magnus Trozelli på Björnsnäs till de styrande i kommunen.

Så inleder Norrköpings Tidningar en artikel idag.

Läs hela artikeln här.

LRF vill bevara åkermarken i Trelleborg

Trelleborgs Allehanda skrev den 12 april en artikel om att LRF m fl vill bevara åkermarken. Detta med anledning av att synpunkterna på förslaget till översiktsplan för Trelleborgs kommun fortsätter att strömma in.

Försäljning av vykort

Den Goda Jorden har tagit fram 2 st vykortsmotiv som vi nu säljer till intresserade.

Vykort 1
Vykort 2

10 st vykort kostar 35 kr inkl frakt

25 st vykort kostar 70 kr inkl frakt

Vid beställning sätt in pengarna på vårt bankgiro 5365-3283 och ange namn och adress och vilket vykort du önskar. Vykorten kan också köpas på Berte Museum – Livet på landet i Slöinge.

Hårt motstånd mot ekoby

Göteborgs-Posten uppmärksammar idag protester mot att bebygga åkermark i sydvästra Mölndal.

Planerna på en ekoby i Hällesås i sydvästra Mölndal har mött hårt motstånd redan innan politikerna tagit ställning.

//

Ska Hällesås bli en ny tätort frågar sig 27 boende i en skrivelse till Mölndals stad. En detaljplan om 14 nya hus håller på att tas fram. Samtidigt har en annan fastighetsägare lämnat en förfrågan om att få bygga vad han kallar en ekoby med 25 passivhus och en handelsträdgård.

– Kommunen beslutade i mars 2006 om en ny översiktsplan. I november 2006 inleddes ett detaljplanearbete som stred mot översiktplanen. När det nu finns en ny förfrågan är vi rädda att politikerna inte ska kunna hålla emot, säger Hans Kalldal.

Han och de andra boende vill veta att de kan lita på politikernas översiktsplanering när de planerar sitt boende. De ifrågasätter rimligheten att bygga igen åkermark och skapa en ny tätort nära Sandsjöbackas naturreservat, liksom om begreppet ekoby kan användas i sammanhanget. De boende kommer att bli bilburna, hävdar de.

Hans Broberg (FP), ordförande i kommunstyrelsens planeringsutskott lovar att svara på de boendes synpunkter.

– Jag ska sätta mig ned och gå igenom dem. Det här är en viktig principiell fråga som handlar om var man ska bygga i kommunen och hur man ska bygga.

Är vi på en åker och åker?

På LRF:s hemsida kan man läsa följande under rubriken Faktatexter/Livnära:

Den gamla ramsan: ”Var tog vägen vägen? Är vi på en åker och åker?” är mer giltig än vad som kanske är hälsosamt för framtida generationer. De flesta är överens om att odlingsbar åkermark kommer att bli en knappare resurs. Världens befolkning växer och i takt med att en allt större andel reser sig ur fattigdom ökar konsumtionen per capita. Är det då rätt att förstöra de jordar som är utmärkta för livsmedelsproduktion? Bara i Skåne har en yta motsvarande 18 000 fotbollsplaner av Europas bästa åkermark bebyggts sedan 1962. En yta på motsvarande ytterligare 12 000 fotbollsplaner kan försvinna om de skånska kommunernas översiktsplaner blir verklighet. Ska man åka på en åker så bör det vara i en traktor. Inte i en personbil på en asfalterad väg i ett tätbebyggt område där odlingsjorden inte längre syns till. Eller?
Källa:
Åkermarken måste få ett ökat skydd.
http://www.lrf.se/Om-LRF/Kontakta-LRF/Press/Nyheter/2009/Akermarken-maste-fa-ett-okat-skydd/, januari 2010.

Hopp för Skånes åkermark

Den riksomfattande föreningen Den Goda Jorden har haft styrelsemöte i Eslöv. Föreningen noterar med tillfredsställelse att Länsstyrelsen i Skåne på ett ansvarsfullt sätt nu börjat väga in den viktiga åkermarken och jordbrukets intressen. Vid flera beslut under den senaste tiden har Länsstyrelsen ifrågasatt ogenomtänkta exploateringsplaner i regionen. Nu överväger man också att med hänvisning till 5 kap 2 § Plan och Bygglagen upphäva en detaljplan för bebyggelse på den högklassig åkermarken i västra delen av Eslövs kommun. Det är området Bäckdala utanför staden som kommunen velat bebygga med bostäder men där länsstyrelsen nu överväger att tillmötesgå lantbrukarna Maria och Nils Frank som överklagat detaljplanen. Lagparagrafens innebörd i detta fall är att tilltänkt bebyggelse kan inskränka verksamheten på jordbruksfastigheten.

Länsstyrelsens ifrågasättande uppfattar vi som ett välkommet trendbrott som nu snabbt måste komma att prägla Skånekommunernas värderingar och planarbete. Den bästa åkermarken är en resurs som kommunerna måste skydda och bevara. I sydvästra och västra Skåne finns världens bästa åkermarker även i ett uthållighetsperspektiv med klimatförändringar mm. Där pågår nu tyvärr en förstörelse av åkermark för all framtid av sällan skådat slag. I såväl ett nationellt som globalt perspektiv är åkermarken grunden för all hållbar utveckling. Det går inte att tala om hållbar utveckling om man inte slår vakt om åkermarken.

Plan- och Bygglagen samt Miljöbalken är, som bekant, de viktigaste lagarna som reglerar markanvändning. I båda lagarna står likalydande att markområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. I Miljöbalken står att Jordbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Båda lagarna är ramlagar, vilket innebär att de är ett riktmärke och anger en inriktning. De ger därmed ett spelutrymme för tolkningar – inga rigida regler men ett ansvarsfullt agerande. Ramlagarnas intentioner framgår av skrivningar i propositioner och förarbeten.

Vi anser att centrala organ, myndigheter och kommuner måste agera och leva upp till lagstiftningen intentioner. Kommuner måste vara mindre egoistiska och samverka bättre. Skåne bör ses som en helhet. Det finns gott om mark för bebyggelse utanför världens bästa åkerjord.

Den Goda Jorden är en ideell förening som arbetar för att stärka skyddet för åkermarken och bilda opinion för åkermarkens omistliga värde för framtida generationer.

Ytterligare uppgifter lämnas av
Hans Andersson tel 070-440 15 37
Olof Bågenholm tel 070-328 29 59

Styrelsen för Den Goda Jorden ideell förening

Möte med miljö- och jordbruksutskottet

Den Goda Jorden var den 4 mars inbjudna till ett möte med riskdagens miljö- och jordbruksutskott. Det var Lisa Germundsson och Harry Linner som representerade föreningen. Här följer Lisas minnesanteckningar från mötet och länkar till de presentationer som de använde.

Harry inledde presentationen, se Harrys OH-bilder här, om varför åkermarken behöver skyddas: Utifrån det globala perspektivet med omfattande svält, snabb befolkningsökning och små möjligheter att öka odlingsarealen. Utifrån Europas beroende av stora arealer mark i andra delar av världen för import av livsmedel och foder och utifrån Sveriges goda förutsättningar för livsmedelsproduktion med bra jordar och gynnsamt klimat.

Därefter gick Lisa in på hur detta skulle kunna ske, se Lisas OH-bilder här. Inledningsvis lyftes att mycket kan göras inom ramen för nuvarande regler, bara genom inspiration och kunskap om exempelvis förtätning i redan bebyggda område. Därefter konstaterades att detta inte räcker, eftersom vi ser många kommuner som planerar nya mycket stora utbyggnader på åkermark, trots att de skriver i sina ÖP att åkermarken ska bevaras. Därför behövs en stärkt skydd för åkermarken i lagstiftningen. I dagens lagstiftning finns bra skrivningar (nationellt intresse, miljömål) men dessa är tandlösa. Som ett tredje alternativ föreslås ett test av delar av den danska modellen, med utpekande av särskilt värdefulla jordbruksområden.

Efter de båda korta föredragen, var det tid för frågor och diskussion.

Claes Västerteg menade att riksintresse medför intrång i äganderätten. Har ni exempel på vilka verktyg som behövs för att förtäta i redan bebyggda områden?
Lisa svarar att exempel på verktyg som behövs är inspiration, kunskap, attityder, vana att jobba enligt nya metoder

Anita Brodén frågade om vad som nämndes angående Hållbara städer?
Lisa svarar att när föreningen Den Goda Jorden kontaktade Hållbara städer för att fråga om de ville medverka vid vårt seminarium i Landskrona den 11 mars, svarade kanslichefen att de inte jobbade med frågan mer än på ett generellt plan, och hade därför inget att tillföra vid vårt seminarium. Detta förvånade oss, eftersom vi förutsatt att delegationen för Hållbara städer skulle ha detta som en central fråga.

Tina Ehn och Bo Bernhardsson diskuterade globala livsmedelssituationen nu och framöver.
Harry kommenterar: Enligt beräkningar av FAO behöver livsmedelsproduktionen öka med 50 % till år 2030 för att utplåna svälten, klara befolkningsökningen och konsumtionsökningen. Man räknar också med ändrade konsumtionsmönster i länder där levnadsstandarden förbättras.

Ola Sundell: Hur är marken skyddad i andra länder, stora respektive små jordbruksländer?
Harry svarar: I EU antagligen ganska likt Sverige. Det har inom EU varit en överskottssituation med obligatorisk träda och det tar tid att ställa om och inse att vi är på väg mot en ny situation inom livsmedelsförsörjningen. I Norge och Danmark är man mera restriktiv med att ta åkermark i anspråk för bebyggelse.

Tina Ehn kommenterar externa köpcentrum.

Harry ger avslutningskommentar:
På senare år har många rika länder som Kina, Japan och Gulfstaterna börjat se över sina strategier för livsmedelssäkerhet och köpt eller arrenderat stora arealer mark i fattiga länder för att säkra livsmedelsförsörjningen för den egna befolkningen. Möjligheterna att odla upp nya arealer mark för livsmedels- eller energiproduktion är mycket begränsade. Därför måste vi vara rädda om den goda jorden.

Lisa avslutar: I första hand vill vi ha ett stärkt skydd i lag för åkermarken, i andra hand en ökad satsning på inspiration, kunskap och goda exempel för att förtäta och hitta andra lösningar än att bygga på den goda åkermarken.