Minnesanteckningar frän medlemsötet.
 
 
Medlemsmöte med Den goda jorden ideell förening 14/1 2006 på Berte Museum.

Hur ska vi lösa de stegrande mat- och energiproblemen i framtiden, nu när oljan snart tar slut och världsbefolkningen bara växer? Detta var frågor vi hoppades att få svar på vid medlemsmötet på Berte Museum som föreningen ”Den goda jorden” arrangerade den 14 januari. Anders Palm, bonde i Södermanland och dessutom filmare, hade satt samman ett intressant föredrag som byggde på hans filmer och intervjuer.


Vi fick i korta sekvenser träffa Hopiindianer, bönder, forskare och politiker, vilket varvades med gemensamma diskussioner; en mötesform som var mycket levande och kul. Vi fick lära oss att skörda det jorden ger, inte exploatera den. Vi lärde oss att den odlade jorden är en enorm solfångare som ombildar koldioxid från luften till mat och energi. Vilket sker i den gröna cellen via fotosyntesen. De stora hoten mot odling av vår odlingsbara mark är erosion men kanske framförallt vattenbrist. I Kina, vars ekonomi växer kraftigt, sjunker grundvattnet märkbart varje år och de stora floderna torkar ut allt oftare. Att jorden förstörs är dock ingen nyhet. Afrika, Grekland och Romarriket var t ex alla bördiga jordbruksområden tills skogsskövling bidrog till jorderosion och matjord, som det tagit årtusenden att nybilda, försvann. Samma sak händer fortfarande på många platser på jorden. Vi fick se talande exempel från bl a USA där monokultur och ett anonymt markägande utarmar åkrarna. En monokultur som tvingar fram användning av bekämpningsmedel, som inte bara dödar de dåliga skadedjuren utan också de goda och allt leder till att ekosystem förstörs. Enligt Lester Brown på World Watch Institute förstörs miljontals ton matjord årligen. Matjord som det tar lång tid att skapa. Inte nog med att åkermarken eroderar, städerna växer och det gör de på den bästa marken. Åkermarken kommer att behövas när världsbefolkningen växer. Vi är idag drygt 6 miljarder människor på vårt klot och inom kanske 30 år är den siffran 10 kanske 11 miljarder. Det finns jordbruksmark som inte används men den ligger ofta på platser där det inte regnar så mycket under odlingssäsongen. Det hela leder till att vi skall föda bra mycket mer människor med lika stor eller mindre areal. Till det kommer en ökad konkurrens om sötvattnet.

Att lantbruket står inför stora utmaningar, kanske de största någonsin sedan den agrikulturella revolutionen startade för 10 000 år sedan, står klart. Dagens överskottsproblematik och regleringsproblem gör att problemet blir ännu svårare att förstå. Till detta kommer att oljan håller på att ta slut.

Det låter som om föredraget handlade mest om problem. Visst, problemen är många. Jag tror att alla som var med blev ganska klara med att det krävs nytänkande. Meningen med föredraget var ju inte att vi skulle bli nedslagna och missmodiga. Nej, lösningarna finns. De heter ökat kretsloppstänkande, bättre utnyttjande av vattnet genom att odla rätt grödor på rätt sätt, och kanske framförallt lära av hopiindianerna i början som sade att vi skall vara rädda om den goda jorden och inte förstöra den för all framtid.

För Den goda jorden ideell förening
Claes Åkerberg